Yrvaken.

Vaknade nyss efter en stödvila.. men har stor lust att krypa ner under täcket nu och sova i 4-5 dagar.. ungefär lika länge som jag har lingonvecka.

Jag blir ett monster.. tänk er att alla känslor som existerar kommer samtidigt.

Slänger telefon åt skogen när personen jag ringer inte svarar.

Får vredesutbrott när något ligger fel.

Gråter som ett mongo om något världens minsta lilla skitsak går fel.

What? Varför blev jag inte man!?

- - -

Äh, wtf.. några dagar i månaden får både jag & omgivningen stå ut. Kopplar ifrån omvärlden ändå..

Nu ska jag bädda sängen.. men det kommer väl oxå gå fel.

Känns som att det var sista gången jag hörde av mig till någon .

Varför är det bara jag som ska höra av mig?

Det är alltid så. Jag, jag, jag.. men nu är det slut med det. Om någon vill hitta på något så hör av er själva.. börjar bli less på det här.

Antingen är ni mina vänner eller så inte, det är inte så svårt val, liksom.

- - -